Jag har funnit en ny favoritförfattare! "Duktig pojke" är Inger Edelfeldts debutroman och den kom 1977. Boken handlar om Jim, en skötsam kille som gör sina föräldrar stolta med toppbetygen som han får i skolan. Men Jim mår inte särskilt bra. Från någongång under mellanstadiet (tror jag att det är) och en bit in i högstadiet blir Jim mobbad av sina klasskamrater, och hans första vän Uffe som han träffar i sjuan, är inte direkt en dröm vän. Uffe verkar mest njuta av att trycka ner Jim och det är ganska sällan som de två har riktigt kul tillsammans.
Men sommaren mellan åttan och nian inträffar någonting som förändrar Jims liv. Han inser för första gången att han är homosexuell. Utan att berätta det för någon börjar han på gymnasiet, och bara några veckor innan studenten möter han Mats, den underbaraste och vackraste människa som Jim någonsin stött på, men deras förhållande verkar bara innebära en massa problem och fördomar.
Inger tar upp ett väldigt viktigt ämne, ett ämne som är lika viktigt idag som det var 1977 när boken kom ut, och homosexualitet var myckte mindre accepterat än vad det är idag.
Att en kvinna kan skriva en roman om en kille, sätta sig in i hur han tänker och hurdan han är, tycker jag är väldigt bra gjort. Och ännu bättre att hon gjorde det så galant och trovärdigt.
Ingers språk är bättre än de flesta författares som jag stött på. Det är någonting med sättet hon skriver på som fängslar mig, och gör det svårt för mig att slita mig bort från boken.