Pojken som kallas Little Dog växer upp med sin mamma och mormor i Hartford, USA, dit de tvingades fly i efterdyningarna av Vietnamkriget. I ett brev till modern, som inte är läskunnig, berättar sonen för att försöka förstå sig själv och sin plats i världen. Han minns inte kriget men vet allt om våld och om att vara annorlunda och få betala priset för det. USA är inte i krig men varje natt skjuts det i hans hemstad och drogmissbruket skördar hans vänners liv, precis som kriget skördade vänner i mormor Lans liv. Även om Little Dog klarade sig, fick gå på college och blev författare, minns han våldet han utsattes för som barn, klasskillnaderna, trauman, moderns slit, första kärleken och resan tillbaka för att begrava sin mormor i hemlandets jord...
En bok som får kritiker att jubla och som vanligt undrar jag varför, vad är det nu jag missat? För mig är det eländesporr, bara inlindat i ett skimrande och poetiskt språk. Allt går åt h-e, som i en western när krutröken lagt sig, och som ensam överlevande står Little Dog, mer beroende på tur än skicklighet. Författaren är skoningslös mot det amerikanska samhället, byggt på våld och opiodmissbruk, och som många kloka människor tycks han förutspått det som hänt i landet de senaste månaderna.
Det som etsar sig fast är enskilda scener, som när mamman köper den första cykeln åt sin son. Den råkar bli rosa och det tål inte pojkarna i kvarteret. De tar cykeln och skrapar bort färgen, mamman tvingas måla den blå istället. En av de pojkarna kunde varit fähunden till vicepresident, Jack Vance, åldern stämmer...
I en annan scen man helst vill glömma är en apa inblandad, något av det vidrigaste jag läst vad gäller djurplågeri.
Ett citat: "I Hartford hälsar man inte med "hej" eller "hur är det" utan med "nåt bra?" För det var underförstått att man genast slås ner, att allt var skit. Som när fruar och flickvänner köar på C-Town med blåtiror och spruckna läppar, som besvarar ens blick med höjda hakor som för att säga "sköt du ditt". Så att fråga "nåt bra?" är att genast gå till glädjen."
Alltså en bok som berör men gör det den automatiskt bra? Det är upp till var och en att bedöma...