Astrid Andersson, 65, är en relativt okänd författare, vars hjärnspöken vägrar lämna henne. Hon tänker ideligen på människor från sitt förflutna som på ett eller annat sätt gjort henne illa. Och kanske att hon ska straffa dem?
Hon befinner sig på färjan mellan Karlskrona-Gdynia. Hon letar efter sin nyfunna? vän, Gun eller Gun S. som Astrid kallar henne för. Dem hade träffats av en slump? under gårdagskvällen och ätit middag tillsammans. Men nu kan inte Astrid hitta Gun, och personalen på Polenfärjan kan inte heller finna henne. Kommissarien som blandas in, Stanislaw kan enbart beklaga att de inte lyckats finna Astrids väninna. Men är Astrid verkligen ledsen över att Gun S. mystiskt har försvunnit? Var det inte så att Gun fyrtio år tidigare "stal" den enda man som Astrid någonsin älskat. Men har Astrid gjort kvinnan något? Hon minns inte. Men tycks inte oroa sig allt för mycket över saken. Istället hoppar hon på ett tåg mot den tjeckiska gränsen.
Och tågresorna blir många och detaljerade och de tar henne genom ett flertal länder: Polen, Tjeckien, Österrike, Slovenien, Kroatien, Tyskland.
Tydligen finns andra personer från Astrids förflutna som av oklara anledningar hamnat i Centraleuropa. Barndomskamraten Kerstin som Astrid hjälpte med matematiken i skolan utan att få så mycket som ett tack. Den gamla kollegan Gunnar som drev Astrid in i väggen. Och Erik, en annan gammal kollega som våldtog Astrid och som kanske också är far till hennes dotter, Martina?
Inte att glömma, Marit- hennes yngre fisförnäma syster som la beslag på en stor del av det arv efter föräldrarna som borde ha tillkommit Astrid
Men på vilket sätt tänker Astrid hämnas på? Är hon farlig?
Senare, väl hemma i Sverige igen så börjar hon få alltfler samtal från Polen. Den polska kommissarien Stanislaw vill på nytt träffa henne. Har han några misstankar om henne eller finns det någon annan orsak till varför han alltmer ofta kontaktar henne?
Det här är den första boken som jag läser av Margareta Mörck och jag vet inte riktigt vad jag tycker om den. Som reseguide-bok är den mycket intressant, rent av förträfflig. Det känns verkligen som om jag som läsare åker med Astrid genom Centraleuropa och intrigen är ganska bra, tycker jag. Lite av vardagsthriller skulle man kunna kalla det för. Dock skulle här behövas en bättre redigering. Femtio sidor skulle lätt kunna kapas. Och intrigen med Stanislaw tyckte jag inte så särskilt bra om. Men på det stora hela tyckte jag att det här var en trivsam och välskriven roman som stack ut lite från mängden. Jag kan absolut tänka mig att läsa fler böcker av författaren!