Marlen Haushofer skrev in sig i litteraturhistorien med Väggen, en dystopisk och tidlös kultbok som fortfarande berör läsarna. Vi dödar Stella är en helt annan typ av bok, ett kammarspel på bara drygt 80 sidor, närmast en monolog om maktdynamik, passivitet och utnyttjande. Den kom ut 1958, långt innan Väggen, och översattes till svenska först 2021. Språket är kyligt och stramt, men det gör bara berättelsen mer suggestiv. Läsaren förstår genast att det kommer att gå illa, allt handlar om vägen dit och tiden efteråt.
Anna bor med sin man Richard och deras två barn. Som en tjänst åt en bekant låter hon dennes dotter Stella bli inneboende hos dem medan hon går en utbildning. Stella är en nedtryckt och osäker 19-åring som dock blommar upp med Annas hjälp. Dock gör detta att Stella väcker Richards intresse och Anna ser mellan fingarana när de inleder en relation. Allt slutar i katastrof och Anna anklagar sig själv, varför gjorde hon inget? Är den delaktig som bara passivt ser på?