Det är 1966 och Rosemary är lyckligt gift med den talangfyllde skådespelaren Guy. I det otursförföljda hus som de flyttar in i blir Rosemary snart vän med en flicka i samma ålder. När denna tar livet av sig blir Rosemary och Guy vänner med det par som flickan bodde hos. Ungefär samtidigt slår äntligen Rosemarys högsta önskan in. Hon blir gravid. I början av graviditeten verkar allt bra, men snart börjar skrämmande ting hända, och när Rosemarys bästa vän dör en oförklarlig död börjar hon undra om det är något fel på barnet...
Boken gjorde liksom filmen succe, 1966 respektive 1967. Polanskis filmning av boken är nästan otäckt exakt, varje replik är ordagrant utgiven. Jag tycker i och för sig att boken är bättre på många sätt. Levin har ett underhållande och trivsamt sätt att berätta även om jag aldrig upplever boken särskilt skrämmande. Det är en bra men ganska medelmåttig bok. Jag kan rekommendera film och bok precis lika mycket.
(Intressant är om Roman P valde att göra film av boken på grund av de händelser som skett honom och hans fästmö - hon fick huvudet avhugget av en bestalisk satanist. Dessutom heter parets manliga hälft faktiskt också Roman)