Tre sinsemellan helt olika människor träffas byn Lilla Bävan i Södermanland. Det är den ensamma mamman Simona, en sågverksägare som vill ha full kontroll över sitt liv och skriver listor på allt hon ska göra och förtränga. Män och kärlek är ett avslutat kapitel men hennes svaghet är sonen Albin som snart tar studenten och antagligen försvinner från henne.
Så är det Jean-Paul, döpt efter Sartre och kallas JP. Han är gjord bland böcker, lärde sig kyssas av en italienska och är uppvuxen i ett antikvariat. Men nu har han sålt sitt antikvariat, hyr ett hus i Bävan med sin katt och 30.000 böcker han inte blir av med.
Sist men inte minst den folkilskna pensionerade bibliotekarien Gertrud som vaktar ett slott, vill ha tystnad och ordning, älskar litteratur och känner släktskap med sin namne författaren Gertrude Stein. Hennes enda vän är en kastanj som hon följdriktigt döpt efter Alice B Toklas, Steins livskamrat.
Men så händer det otänkbara, kastanjen Alice försvinner spårlöst och kvar finns bara en grop. Det ena leder till det andra och livet vänds upp och ner för de tre udda personerna...

En sanslös skröna om träd, bävrar, böcker, mat och några ovanligt väl kvalificerade medlemmar i gruppen Kärlekens idioter, det slags karaktärer som ständigt dyker upp i feelgoodböcker. Boken vimlar av litterära referenser, genomsyras av kärlek till böcker, befolkas av intressanta karaktärer som för mer eller mindre begåvade samtal och vars kantighet med tiden slipas av. Det kloka barnet är gymnasisten Albin och det gulliga djuret är katten Martha, döpt efter Hemingways tredje hustru, fotografen Martha Gellhorn. En huvudroll har också Alice B Toklas kokbok, karaktärerna lagar rätter med namn som Kyckling i halvsorg, Alexandre Dumas lammstek, Öringar i skjorta och inte att förglömma Gertrudes knockoutbål. Kokboken har getts ut i nyutgåva och Hamberg borde ha provision med tanke på reklamen hon ger den...

Alltså en berättelse med extra allt, en feelgoodig blandning mellan Lydia Sandgrens mästerliga Samlade verk och Bridget Jones dagbok. Magi, kärlek, litteratur, god mat, slott, mysterier och sökandet en helig graal. Vad mer kan man som bokälskare begära?

Men lite är det som skaver. Hamberg skriver själv i efterordet att hon är en "blommig" författare och boken är väldigt pratsam, med långa dialoger som helt klart kunde kortats. Den redaktör hon tackar borde varit hårdare, men efter succén med Agnetaböckerna har Hamberg förstås en stark förhandlingsposition. Hon har också lärt sig att man måste ha en kris någonstans i berättelsen. Jag håller inte med och här är en av karaktärernas klantighet uppenbart osannolik. Personer som läser böcker är bättre på att hantera relationer, det är min övertygelse, och bär sig inte åt som i boken. De litterära referenserna är lite ytliga men det är inget att anmärka på hos en feelgood.

Slutomdöme: Klart läsvärd, bra men kunde varit bättre.

Betyg 4