"Än är det kroppen som är i vägen, än är det själen" (Ingmar Bergman)
Kulturskribenten Sigrid lever i ett sexlöst äktenskap, hennes man Ivan ser henne som en drottning, för fin och ren för att smutsas ner med sex. Själv stillar han sina behov med porr. Sigrid är givetvis frustrerad men klarar inte att hantera situationen, hon varken kan eller vill tvinga honom. Så intervjuar hon den skygge exrockstjärnan Frank, numera konstnär, och blir genast attraherad. Han trivs i hennes sällskap och försiktigt närmar de sig varann. Men han gör inga sexuella inviter, till hennes besvikelse. Efter en misslyckad minisemester med Ivan bestämmer sig Sigrid för att ta initiativet och söker upp Frank. Men komplikationer uppstår, Sigrid feltolkar Frank och gör ett fatalt misstag...
En tät och välskriven kortroman om ett väldigt annorlunda triangeldrama, en berättelse om ensamhet, saknad och begär. Både de tre kontrahenterna och bifigurerna är udda personligheter, bara det gör boken läsvärd. Jag förstår Sigrid, hennes frustration och försök att räta upp ett liv som får henne att må dåligt. Men männen känns helt främmande för mig, de är rädda för kvinnor och söker sig till den kravlösa porren. Men samtidigt som de tänder på utsatta kvinnor betalar de dessa kvinnor för sådant som andra män har gratis. Vem är mest förnedrad?
Ur elden i askan är författarens andra roman. Debuten heter Frank och beskriver delvis samma skeende som i denna bok, fast ur Franks synvinkel. Men man behöver inte ha läst den för att ha behållning av den nya berättelsen. Författaren har ett eget språk och hennes sätt att formulera Sigrids tankar gör att boken håller hög litterär klass. Hennes språk och syn på mäns och kvinnors relationer och vad porrkonsumtion gör med människor liknar inget annat jag läst. Det är både nyskapande och gammalmoraliskt och jag rekommenderar denna kortroman till alla om är intresserade av mänskliga relationer!