Houellebecq är en av Europas mest omdiskuterade och provocerande författare, och han är det till största delen på grund av den här romanen. Liksom Rushdie i slutet av 80-talet har Houellebecq anklagats för att vara fientlig mot islam.

Boken handlar till stor del om sexturismens Thailand. Den förmedlar en krass människosyn och menar att det bara är genom att köpa sex som människan kan bli lycklig. Ett kraschat äktenskap som parallellhandling pekar tydligt ut författarens ståndpunkt.

Liksom H:s övriga bocker (Elementarpartiklarna och Konkurrens till döds) skildras människan och hennes värld med en extrem skepsis. Detta är provocerande och samtidigt den stora behållningen med hans böcker.

Ett absolut måste för den upplysta samtidsmänniskan - missa inte den här chansen att fundera över din omvärld på samma gång som du får läsa ett stycke underhållande, roligt, tragiskt och upprörande prosa!

Betyg 5

Det häftiga med den här boken är att man inte riktigt vet vad författaren egentligen tycker och vad som är provokativ satir. Det gör att man hela tiden måste fundera över det man läser, vilket är nyttigt. Vissa låter sig säkert provoceras av sexscenerna, men tankeinnehållet borde vara betydligt mer provocerande.

Betyg 4

Ha, ha! Detta var en väldigt pi(c!)kant bok om man säger så ... Mycket provokativ och satirisk. Den är väldigt massiv och på sina ställen rätt tung och ointressant och mitt i allt detta så vimlar det av grova ord och väldigt beskrivande detaljrika rent ut sagt pornografiska sekvenser.

Nu ska jag vara riktigt ärlig och säga att om det inte vore för dessa, låt oss snällt kalla dem för erotiska (hm, hm), inlägg här och där i boken så hade jag nog tyckt att den var urtråkig. Nu behölls åtminstone intresset och jag kommer definitivt att minnas boken! Därför får den en fyra av mig i betyg.

Betyg 4

Böcker med ett i första hand moral-etiskt eller agiterande budskap kan inte recenseras utan ett ställningstagande om den etiska linje som föreslås. Det gör Plattform svårrecenserad. Vad författaren tycker eller föreslår är inte lätt att förstå. Som även andra påpekat kan man lika gärna tro att han är en grov satiriker av samtiden som en förespråkare för människoförnedring. Jag har dock svårt att se berättelsen på detta satiriska sätt. Den lämnar mig kallt oberörd. Kanske mest för att jag inte delar författarens syn på samtiden.

Allt är inte så nattsvart som satirikern eventuellt påvisar. Respektlöshet och sexturism är knappast heller den lösning på fattigdom och apati som moraldebattören eventuellt menar. Den grovhuggna beskrivningen av muslimer som kvinnoförnedrande sexköpande terrorister känns dessutom allt annat än nyskapande och andas snarare hat än satir. Plattform är en "feel-bad" bok som förvisso inte lämnar någon oberörd men mig smått illamående de välskrivna erotiska inslagen till trots.

Betyg 2

Bra. Tycker exakt som Karamazov.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Satirbitarna är bra. Sexbitarna är endast upprepande och tråkiga.

Betyg 3

Jag håller fullständigt med Michel, i allt han skriver och tänker. Jag tycker det är så otroligt intressant att läsa om vad han skriver. Och jag förstår att det är många som inte fattar, och tycker att vissa delar är ganska bisarra, men för mig är det här vardagen, och det är inget att skämmas eller vara arg för. Han är helt enkelt så som vi alla människor borde vara

Betyg 5

Jag vet inte om jag blev så värst provocerad. blev ganska besviken på den biten då det skrivits så mycket om hur upprörande houellebecq är. Men jag gillar det ändå. Tycker att historien är intressant och välskriven och jag gillar vissa av houellebecqs poänger, även om han målar upp en ganska ensidig bild av prostitution och han verkar inte ha nån vidare bra bild av muslimer.

betyget hamnar mellan 3+ och 4-

Betyg 4

Detta är en provocerande och samhällskritisk roman med en becksvart syn på människan och där de enda ljuspunkterna i livet är sex och kärlek, tillsammans eller var för sig.
Det handlar om Michel, en ensamstående, apatisk tjänsteman i medelåldern. På en resa till Thailand träffar han Valérie, en erotisk ängel och själsfrände. Klentroget inleder han ett kärleksförhållande och tillsammans får de uppleva en kort tid av lycka innan den oundvikliga katastrofen.

Boken väckte stort uppseende i Frankrike eftersom den inte är det minsta politiskt korrekt utan behandlar så tabubelagda ämnen som sexturism och rasism på ett mycket provocerande sätt.
Och visst, författaren fegar ur lite på slutet, men det beror nog mindre på en eftergift åt den gängse moralen än på en konsekvent svart livssyn som går ut på att "allt går ändå åt helvete."
En annorlunda roman, läs den om ni vågar! Men moraltanter av bägge könen göre sig ej besvär!

Svartsynen är total, det enda som gör livet värt att leva är kärleken, men den finns bara för att tas ifrån oss.
Jag gillar författare som vågar, och det gör Michel H. Han provocerar utan att posera, är kontroversiell på ett konsekvent och genomtänkt sätt. Hans samhällskritik tilltalar mig också, han skyller inte på politiker eller kapitalister eller religion eller mystiska osynliga makthavare. Felet är människans, alla människors. De enda ljuspunkterna i livet är sex och kärlek, tillsammans eller var för sig. Människan är ond och destruktiv, det enda som skiljer oss från djuren är förmågan att känna kärlek. H är en lysande satiriker, så skicklig att man blir osäker, menar han allvar eller driver han med oss? Första delen av boken är suverän, skildringen av turistboskapen som föses ombord på flyget och blir "behandlade som sopor" som författaren skriver. Sedan vallas de runt i Thailand med Michels uppfriskande elaka iakttagelser av sina medresenärer.


Valérie, vilken kvinna, varje mans våta dröm... Jag föll pladask direkt. Hon är ingen bimbobrud, visserligen välformad men inte vacker. Alltid pigg på sex men också empatisk och snäll. Inget osjälvständigt våp utan en framgångsrik yrkeskvinna som tjänar betydligt mer än Michel. Och framförallt intelligent, handlingskraftig och open-minded. Såna brudar växer inte på träd och hon är förstås en konstruerad idealkvinna, en hyllning till kärleken och sinnligheten. Det andra temat i boken, och även i hans andra böcker, är hyllningen till kärleken.

Slutet gillar jag inte, det är förutsägbart och djupt tragiskt. Michel drar sig undan världen som ett skadat djur och väntar på befriaren döden. Och här infinner sig tvekan igen, är författaren egentligen en moralist som "straffar" sina karaktärer för sexturismen? Eller är det bara ett utslag av hans svartsyn, allt går alltid åt h-e och kärleken finns bara för att tas ifrån oss? Jag tror på det senare, men slutet känns faktiskt lite fegt.

Inte bara sexturismen upprörde kritikerna utan också synen på islam. Den kom ut 2001 och skrevs antagligen före 11 september men innehåller våldsamma angrepp på islam och muslimer, dessutom lagde i munnen på muslimer. Konstigt att han inte fått en fatwa på sig...

Betyg 5