Historien om Lissabons belägring är en synnerligen förtätad berättelse som försöker svara på den filosofiska frågeställningen om vad som kan hända när människan medvetet ändrar historien? Huvudpersonen i denna smart förmedlade berättelse är Raimundo Silva, en utled korrekturläsare som i sitt arbete med ett enformigt historiskt manuskript plötsligt får för sig att ”liva upp” sitt gärning en aning. Han infogar därför ett "inte" i den historiska texten vilket innebär att korsriddarna plötsligt vägrade att hjälpa portugiserna att belägra och inta staden Lissabon. Längre fram i berättelsen ges Raimundo möjlighet att fortsätta sin invecklade omarbetning av historien (så som den skulle blivit om detta "inte" faktiskt hade inträffat).

Idén och uppslaget, som tankeexperiment betraktat, är enligt min åsikt fullständigt lysande och jag kan bara önska att jag själv kunde komma på ett sådant intressant uppslag till berättelse. Men tyvärr, och det vill jag betona, tyvärr stannar mycket av det geniala vid själva idén då jag anser att Saramago inte till fullo lyckas förverkliga och nå i land med sin från början så intressanta tanke. Halvvägs in i boken tycker jag att utsvävningarna blir väl tilltagna och fokus förloras och förflyttas därmed gång på gång.

Jag tycker att det verkar som att Saramago önskat fästa alla de tankar som uppkommit vid skrivingen på pränt och därmed fullfölja beskrivningar av för historien helt meningslösa utsvävningar på ibland flera sidor. Det är enligt mig synd, för det ledde till att jag så småningom tröttnade och besvarade de många och detaljstinna beskrivningarna med en trött gäspning. Sedan har förlaget gjort sitt till för att ytterligare försvåra för oss stackars läsare, teckenstorleken är nämligen minimal och dialogerna inbakade i meningarna - vilket utmynnar i en 350 sidors lång textmassa med små bokstäver. När sedan meningarna, undantagslöst, är mycket långa förstår ni att det lätt kan bli frustrerande att läsa ”Historien om Lissabons belägring”. Att språket är vackert och målande spelar sedan mindre roll. Läsupplevelsen har ju redan förstörts av textstorlek, meningslängd och flummiga utsvävningar. Avslutningsvis måste jag tillfoga att kärlekshistorien i boken inte känns ett dugg trovärdig.

Betyg 2

Jag kom verkligen inte igenom boken. Hur kommer det sig att det är så med så många litterära pristagare?? Kanske jag ska ge den en chans om ett tag. Det är nu längedsedan jag försökte mig på den.

Betyg 1