Mycket bättre än såhär kan inte en bok bli!!!
Jag har helt och hållet fallit för Hemingway. Hans böcker må vara svåra att läsa utan att bibehålla hög koncentration, men ger man de lite tid och funderar över innehållet blir man mångdubbelt mödan belönad.
Huvudpersonen i denna dryga 300 sidors berättelse om krig, kärlek och människor är en typisk Hemingway karaktär. Han är genomtuff och man kan inget annat än att älska honom. Vad är då behållningen i denna bok? Först och främst anser jag dialogerna vara av yppertsa klass, även resterande är grand cru. Vidare är det en studie i krigets destruktiva inverkan på männsikan. Där också inräknat att kriget är en destruktiv del av människan. Det finns därför anledning att tro att världen är ett tämligen hemskt ställe. En tuff värld där ingen kan undgå sitt öde. Som vanligt när det gäller Hemingway tacklas denna värld bäst med lugn och mod.
Boken handlar myeckt om hur en naiv människa förvandlas till en cyniker. Orsaken är kriget. Underbart i denna berättelse är givetvis kärlekshistorien mellan Henry och Cathrine. Vad som börjar som ett spel i hopp om en tillfällig flykt från krigets fasor utvecklas till en av bokens viktigaste behållningar: Kärleken är möjlig även i de värsta tider och är också på många sätt också båda karaktärernas räddning. Dock avslutas boken i tvivlandets tecken.
Hemingways sätt att skriva är otroligt avancerat och pga sin sparsamhet och känsla för att under ytan dölja känslor och budskap bidrar han till en läsupplevelse som jag rankar mycket högt. En annan författare skulle behöva 10000 sidor för att plita ner, och förklara allt, som känslomässigt händer i A farewell to Arms. Det massiva innehållet i denna förhållandevis korta bok är en av anledningarna till varför boken är så vansinnigt vacker.