Berättelsen börjar sorgligt med att flickan Fanny upptäcker att en siska krockat mot en av familjens fönster. Fågeln är inte död, men skadad. Pappa vill ta en sten och slå ihjäl fågeln med, för att den ska slippa plågas. Men Fanny hindrar honom. Helt plötsligt kvicknar fågeln till och börjar flyga. Fanny springer efter den. Nu ändrar berättelsen karaktär och blir istället flummig. Fågeln vill att Fanny ska följa med upp i det blå. Men det är ju omöjligt för en människa. Men fågeln envisas och Fanny upptäcker plötsligt att det finns små vingar under hennes kläder. Nu är även Fanny en fågel. Berättelsen är välskriven och teckningarna vackra. Men vad är det egentligen som författaren vill med denna bok?