Nej, vad besviken jag blir!
Jag hade sett fram emot att få läsa den här boken ett längre tag efter att ha läst mängder av mycket fina recensioner. Jag trodde att det antingen skulle vara en klassisk pusseldeckare, thriller eller deckare med komiska inslag- ingenting av detta är den och jag skulle knappt ens vilja kalla det för deckare då den inte alls är särskilt spännande. Rolig är den inte heller. En relationsroman snarare...
Men personporträtten är så svaga och jag retar mig alltmer på denna Iris Bure som ska föreställa att vara runt 40? 45?- men är skriven som om hon var runt 18 i sitt ständiga snaskande och relationen med henne och Jonas kändes mer som tonårsroman än något annat.
Efter ett ha tagit mig igenom mer än halva boken, så tackar jag för mig!
Slutbetyg, en svag 2:a!