Hermine har en perfekt tillvaro med man, två barn, bra jobb och vackert hem. Ändå mår hon inte bra. det blir för mycket och hon orkar inte längre anpassa sig till alla andras behov. Hennes man jobbar mer och mer och överlåter allt åt henne. Till slut tappar hon greppet. lämnar allt och gör revolt. Inom en vecka ska hon begå alla de sju dödssynderna, och efter det ska allt bli annorlunda.
En roman som påstås vara "vass och humoristisk" om en kvinna som flippar ur och lever fullständigt gränslöst. Men jag tycker mest den är konstlad, osannolik och obehaglig. Det är en sak att inte längre orka med vardagen och alla måsten. men att skylla det på andra män, i synnerhet maken, att uppträda som ett svin och begå kriminella handlingar som hämnd, vad är kul med det? Då är hon inte bättre än de hon anklagar. Dessutom är det tack vare makens pengar hon kan göra det. Och var finns hennes eget ansvar? Hon mår förvisso dåligt, har tagit på sig för mycket - men har förutsättningar att ändra det. Hon och maken har god ekonomi, utbildning, ett fuck off-kapital om hon vill skiljas, möjlighet att leja in städhjälp, gå ner i arbetstid, barnen är tonåringar och delvis självgående och det finns mor- och farföräldrar. Jämför med en ensamstående mamma i vården med små barn...
En i mitt tycke usel bok men det finns säkert de som gillar berättelser om kvinnor som bär sig illa åt som egoboost. Det är ju så synd om dem, allt är männens fel...