Allt jag finner i er ska jag finna i mig Malin Ekman 2022
Romanen börjar och slutar med den vuxna kvinnan, däremellan är det barnet som talar. En barndom präglad av otrygghet och mammans kärleksaffärer, nya män. Den som ska bli deras nya pappa har två ansikten, ett när mamman är hemma och ett annat när hon jobbar.
Mormor och morfar finns där, men får inte ta för stor plats, dessutom har mormodern sina egna svåra stunder. Det finns egentligen ingen Anna och Alexander helt kan luta sig mot. Anna känner att mamman ser på henne, men inte ser henne.
Detta är Malin Ekmans debutroman, hon skriver korthuggna meningar som gör att det inte riktigt flyter på. Känns som författaren försöker hitta en egen stil, men tyvärr förtar det läsningen för mig.
Anna är ett ängsligt barn och under ytan ligger rädslan för arvet, ska hon bli som sin mamma, sin mormor. Just det får Malin fram, hur många funderingar barn kan ha, rädslor. Då är tryggheten mycket viktig, Anna klamrar sig fast vid de små stunderna.
Mycket här är så svårt att läsa, hur en vuxen människa kan var så upptagen av sig själv. Säger till sina barn att de är allt för henne, men agerar i motsatt riktning. En mycket smärtsam scen är när mamman förvägrar Anna att köpa en skinnjacka hon så gärna vill ha och får prova, för att i nästa stund köpa den till sig själv. Med motiveringen att Anna kan få ärva den när hon själv tröttnat på den. Först ge för att sedan ta.
Smärtan rev runt i mig att läsa detta, kanske lever jag mig in för mycket, men då har väl egentligen författaren lyckats.