Tomas Bloms bok ”Gustav Vasas väg till tronen”, som ingår i Historiska Medias bokserie ”Världens dramatiska historia”, är en detaljerad och bra bok som jag kan rekommendera.

Gustav Vasa är kanske Sveriges mest populära kung. Hans korta och snåriga väg till tronen innefattade bl.a. en fängelseflykt och brutna löften.

Det var inte självklart att Gustav Vasa skulle bli näste svenske härskare. Det dröjde inte många år förrän medlemmar av Stureätten, bönder och bergsmän i Mellansverige och frälset i Västergötland reste sig i uppror mot den nya regimen. Gustav Vasa betvingade hoten mot den egna ställningen med enkla medel. Kung Kristian II hade genom att ställa till med Stockholms blodbad ”krattat manegen” för Gustav genom att dels undanröja eventuella konkurrenter om makten, dels ge honom ett ovärderligt propagandaredskap för framtiden.

En tilltalad tanke för den nye kungen var att kyrkans egendomar tillhörde folket. Den nya synen på kyrkans lära och ett ökat skattetryck ledde snart till oro i riket. Uppror utbröt i Dalarna och Småland. För att lösa de uppkomna problemen lät kungen kalla till ett riksmöte.

Den riksdag som hölls i Västerås 1527 brukar betraktas som startpunkten för reformationen i Sverige. Vid riksmötet höll kungen tal till de församlade. Då rikets prekära ekonomiska läge fördes på tal förklarade regenten att de uppkomna ekonomiska svårigheterna till stora delar berodde på att kyrkan vägrade att bidra.

Riksdagen resulterade i det som brukar kallas Västerås recess. Det beslutades att de som orsakade oro i riket skulle straffas och att bristen i statens finanser skulle avhjälpas med kyrkans medel. Klostren skulle ställas under den världsliga överhetens förvaltning och adeln fick rätt att kräva tillbaka det som donerats till kyrkan efter 1454.

I religiöst avseende fick besluten vid riksdagen inga omedelbara konsekvenser. Men ekonomiskt och politiskt skulle riksdagens beslut för all framtid förändra maktförhållandena i riket. En konsekvens av besluten blev att en kyrkoreduktion genomfördes.

Betyg 5