Artur Szulcs bok ”Ungernrevolten”, som ingår i Historiska Medias bokserie ”Världens dramatiska historia”, är en bra och välskriven bok.

Ungernrevolteten 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i Ungern som var riktat mot landets kommunistdiktatur. Revolten krossades av sovjetiska trupper efter att upprorsmakarna krävt att Ungern skulle utträda ur Warszawapakten.

När Stalin avled 1953 inleddes bakom den kommunistiska politbyråns stängda dörrar en maktkamp om vem som skulle efterträdda diktatorn. Efter några år trädde Nikita Crustjev fram som ledare för kommunistpartiet och Sovjetunionen. Chrustjev var en kraftfull och impulsiv talare och på kommunistpartiets kongress 1956 tog han i kraftiga ordalag avstånd från Stalin och Stalintidens terror.

Chrustjev började därför genomföra stora förändringar och omprövningar av den sovjetiska politiken, främst på det ekonomiska området. Detta skapade ett politiskt töväder. Det politiska tövädret inleddes genom att censuren lättades samtidigt som rättssäkerheten förbättrades för medborgarna.

Chrustjevs reformer som följde fick genomgripande konsekvenser för det sovjetiska systemet utanför Sovjets gränser. Under sommaren 1953 gick arbetarna i Östberlin och Prag ut i protestdemonstrationer mot låga löner och bristen på varor i butikerna. Revolterna slogs ner.

I Polen var det kommunistiska partiet och stödet för kommunismen svagt. Här utbröt sommaren 1956 häftiga upplopp och sammanstötningar mellan polis och demonstranter, vilka krävde högre löner och mer frihet. Lösningen för kommunistpartiet blev att utse en ny ledare, Wladyslaw Gumulka, vilken hade suttit i fängelse under Stalintiden. Gumulka hälsades som befriare av det polska folket och började reformera och liberalisera ekonomin, kultur och politik i landet. Utrikespolitiskt höll sig Gumulka till Sovjets riktlinjer.

Vittringen av frihet fick protesterna att sprida sig till Ungern. Här bildades arbetarråd på fabrikerna och revolterande folkmassor drog runt genom gatorna i huvudstaden Budapest. Folkmassorna störtade statyer av Stalin till marken, och de styrande stalinisterna tvingades att lämna över ledningen av kommunistpartiet till Imre Nagy - en reformvänlig politiker. Nagy förklarade därefter att Ungern skulle lämna Warszawapakten och införa demokrati. Detta var något Chrustjev och Sovjetunionen inte kunde acceptera.

Den 4 november 1956 gick sovjetiska pansartrupper till anfall mot folket i Budapest som därmed försökte beväpna sig och bjuda motstånd. Den ungerska regeringen vädjade till FN att ingripa, men ingen hjälp kom. Efter en vecka hade allt motstånd kuvats. Omkring 20 000 människor hade dödats. Därtill hade 250 000 ungrare flytt ur landet, mot väst. Upprorets ledare avrättades av ryssarna, bland annat Nagy som ersattes av Janos Kadar en ryssvänlig politiker. Ordningen var återställd.

Betyg 4