Michaela och Christopher är goda vänner, bägge är 40+, har två barn var och är skilda från sina partners. Christopher är hemligt kär i Michaela men konstaterar att det inte är ömsesidigt. Så när Michaela berättar att hon är trött på ensamheten och ska börja nätdejta gör även han det. Det blir ju ändå inget med Michaela. Detta är början på en rad misslyckade, dråpliga och smått galna dejter med stalkers, psykopater, nymfomaner, schamaner, veganer och andra mer eller mindre knepiga personer. De skriver till varandra och berättar öppet om sina äventyr, men vågar inte vara helt ärliga om sina tillkortakommanden, intima stunder och vad de egentligen känner...
Jaha, here we go again. Två "vänner" som söker något som redan finns framför näsan på dem. Så slutet behöver vi inte orda om. Tyngdpunkten ligger istället på en rad dejter och de förvecklingar det medför. Kul, skruvat och tramsigt om vartannat och vem som helst kan bli avskräckt från nätdejting efter detta. Ändå ger nog boken mest för dem som varit inne i den karusellen. Jag tycker väl att den är sådär, att det är två författare påminner mig snarast om talesättet "ju fler kockar desto sämre soppa". Titeln förstår jag inte, det går varken bättre eller sämre på onsdagar. Sen finns det flera lösa trådar som aldrig knyts ihop, lite ovanligt för feelgood.
Men bli nu inte avskräckta, det är underhållande för de som gillar humor typ Solsidan och jag är väl en tråkmåns...