En annorlunda novellsamling där alla berättelser utspelas i den fiktiva glesbygdsorten Skruvforsen år 1995. Novellerna går in i varann och vissa personer återkommer flera gånger, på så sätt påminner boken om en roman. Författaren har varit ambitiös nog att även tillverka en karta över trakten och göra ett persongalleri för att underlätta för läsaren, sånt ger pluspoäng! Berättelserna är enkla och vardagliga, med tonvikt på ensamhet, utsatthet och känslan av att inte passa in. Men också om entreprenörskap, driv och ambitioner, att ge sig ut och återvända. De är av feelgoodtyp men ändå inte. Varma och inkännande men utan de vanliga draman och konflikter som hör till genren. Det vanliga är annars att (den nästan alltid kvinnliga) huvudpersonen hamnar i knipa av någon anledning, genom missförstånd eller klantighet, räddas av en snygg man eller en trogen vän och allt slutar lyckligt.
Här finns hela tiden konfliktungar, redan i titelnovellen avslöjas en hemlighet som skakar om bygden, men med lugn och sunt förnuft löser man allt utan drama. Det är alldeles underbart skrivet, precis såna berättelser jag skulle vilja kunna göra, och mycket ovanligt inom litteratur idag. Väldigt långt från den eländesporr och de inskränkta karaktärer som vi ofta finner i skildringar från glesbygden, från Ivar Lo till Karin Smirnoff. Okej, det är väl gulligt ibland men som motvikt till allt annat som skrivs om folk på landet är det både uppfriskande och välgörande.
Jag var tveksam om jag ens skulle skriva om boken då författaren själv bekostat utgivningen och den bara finns på några bibliotek i Blekinge. Men den är ju så bra och den finns att köpa på Bokus eller från författaren direkt, ylva@rotfast.se.
Citat från författarens förord: "Berättelserna speglar mina egna erfarenheter av att vara skogsbonde i glesbygden, att arbeta som ekonom i en glesbygdskommun och att även leda ett framgångsrikt kulturprojekt där. Och naturligtvis av att ha merparten av livet bakom mig. Även om jag numera är småstadsbo är jag själ och hjärta en lantis, ohjälpligt förälskad i gamla faluröda trähus, där man kan sätta fyr i spisen när höstvindarna gnyr och snön förvandlar skogen till en dröm av tystnad."