Minna har ett torp på landet där hon kan jobba i fred och rasta sin hund ute i naturen. Grannen Kenny har också en hund och de börjar umgås som vänner. Redan från början känner sig Minna trängd av Kennys uppvaktning men vill inte heller ta avstånd. De har roligt ihop och så småningom växer Minnas känslor. De inleder en relation och Minna flyttar in i hans större hus. Men Kenny har ett komplicerat förhållande både till sitt ex och sina vuxna barn och trots att Minna kämpar för deras relation blir Kennys beteende alltmer oförutsägbart och distanserat...

Jag tycker att detta är en ganska tråkig men på sitt sätt viktig berättelse, mer av en psykologisk fallstudie än en spännande roman. Både Minna och Kenny är omkring 60 och hon är inställd på att aldrig leva med en man igen. Trots det och trots sina tveksamheter över Kenny faller hon till föga för sina känslor och hans charm. Utan att avslöja för mycket går det inte bra men det är inte någon traditionell våldsberättelse då han inte misshandlar henne fysiskt. Han är inte heller någon typisk manipulativ charmknutte utan mer vanlig tråkig Svensson och hon är inget typiskt offer.
Som sagt, mest för den som är intresserad av dysfunktionella relationer.

Betyg 2