Andreas Marklunds bok ”Dreyfus affären ”är en bra och spännande bok om historiens största rättsskandal. Författaren Andreas Marklund tar i sin bok upp hur några hopknycklade pappersrester från tysk papperskorg utvecklades till ett av världshistoriens grövsta justitiemord och till en politisk skandal, som än i våra dagar kastar skuggor över det franska samhället. Fokus vilar på den tyska spionen, varför trodde man först att det var Alfred Dreyfus och vem var egentligen den verklige spionen?

Dreyfusaffären tog sin början i september 1894 då den franska underrättelsetjänsten lyckades komma över ett komprometterande brev till den tyska militärattachén i Paris. Det alarmerande fyndet som letades fram ur en papperskorg på den tyska ambassaden blev startskottet till ett dramatiskt spiondrama som fick Frankrike att skaka i sina grundvalar.

Spåren ansågs peka mot Alfred Dreyfus, en judisk officer, med goda vitsord och lysande framtidsutsikter. Dreyfus anklagades för att han hade överlämnat hemliga handlingar från den franska generalstaben till den tyske militärattachén i Paris. Krigsrätten dömde Dreyfus till degradering och livstids deportering till den beryktade Djävulsön, där han gömdes undan i ett specialkonstruerat enmansfängelse.

Dreyfusfrågan kom att dela Frankrike i två läger. Högern stod mot vänstern. Domen mot Dreyfus gillades av den upphetsade nationalistiska och antisemitiska opinionen, underblåst från militära och kyrkliga kretsar. För högern var Dreyfus skyldig. Judarna var nämligen alltid skyldiga.

Opinionstrycket från de intellektuella både inom och utom Frankrike medförde ändå att Dreyfus år 1906 frikändes helt. Han utmärktes också med hederslegionen. Dreyfus kunde därmed återinträdda i armén, varifrån han pensionerades som major. Han återinträdde i aktiv tjänst under första världskriget och tjänstgjorde vid fronten till 1918.

Dreyfusaffären kom att kasta sin skugga över Frankrikes historia långt fram i tiden.

Betyg 4