Den kända kolumnisten och författaren Linda Skugge skriver om sin 40-årskris, korta kapitel i krönikeform. Det är en ovanlig bok, men inte ovanligt bra eller ovanligt dålig eller ovanlig till formen. Den är bara ovanligt konstig. För jag har aldrig läst en bok där en vuxen kvinna tycker så till den milda grad synd om sig själv, offerkoftorna är staplade på varann. Kapitel efter kapitel där hon ältar verkliga och inbillade oförrätter ända sedan tonåren och klagar på sitt utseende och sin kropp. Det är inte särskilt kul eller intressant men jag läste och läste för jag trodde/hoppades att det var ironi och att det skulle komma en twist på slutet där hon förklarade att allt inte var så illa. Men hon körde ända in i kaklet, så att säga... Om en man skrivit så hade han hånats som en "vit kränkt man", en ynklig tönt som ingen vill ha att göra med. Men Linda tycks komma undan med allt.
Okej det är synd om henne för en sak, hon har en svår kronisk sjukdom, Addisons, som försämrar hennes livskvalité. Men för övrigt, hon är en känd, läst och mycket skicklig skribent, uppskattad av åtminstone en del, hon har tre barn, inga problem att få män (trots att hon påstår det) egen firma och är en stor kulturprofil som faktiskt uträttat en del, inte bara pratat. Ändå bara gnäll, hon fick en bok refuserad och det återkommer hon till i nästan varje kapitel, hon klagar på snåla och otacksamma kunder men tar inte upp de som det gått bra med. Hon kallar sig blyg men fick toppjobb på Expressen som outbildad 19-åring, ändå påstår hon att alla i branschen hatar henne. Och fortfarande ältar hon att ingen ville tafsa på henne i skolan och menar att det inte är ett dugg synd om tjejer som blir tafsade på. Det är värre att inte synas. Boken skrevs 2014, före metoo, undrar om ens hon vågar skriva så idag? Hon var ovän med feministerna redan då.
Antar att ingen här varken läst boken eller tänker göra det. Men vad tycker ni om Skugge rent allmänt, hon väcker ju känslor? Jag läser gärna hennes krönikor, en del bra, en del mindre bra. Men jag uppskattar henne och har respekt för hennes kompetens som skribent. Och jag skulle vilja ge henne en kram och säga, "tagga ner, du ÄR bra som du är".