På ett märkligt sätt får Arri en dag tillträde till en annan värld, Eidolon - ett skuggrike befolkat av höviska vampyrer. Deras tillvaro både skrämmer och lockar henne. Särskilt dras hon till den förföriske Leonidas. Han blir hennes vägvisare i den andra världen.
Så händer något oväntat även hemma i skolan. Den svartklädde och fantasifulle Oscar som Arri hela tiden dyrkat på avstånd besvarar överraskande hennes kärlek. Plötsligt känns riket Eidolon mindre lockande, rentav hotfullt. Men förbindelsen med vampyrriket är upprättad"
. Den har en särskild mening och hennes närvaro krävs där på ett sätt som prövar både hennes känslor och hennes mod. Till slut ställs hon inför ett livsavgörande beslut. Det måste fattas utan hjälp eller råd från någon.
Utdrag ur boken:
Jag måste ha lyst som en sol vid frukostbordet, för Moderkakan, som hade suttit halva natten med ett korrektur och själv mest liknade ett spöke, tittade mildögt och belåtet på mig och sa att jag såg strålande ut. Vuxenbibliotikarien nickade instämmande. Allt var så harmoniskt och fint att jag nästan började längta efter Såpaklonens irriterande närvaro.
"Har Sollan flyttat för gott?" undrade jag.
"Nej, hon kommer ju hem och byter kläder ibland. Men den där Ricos föräldrar bor visst i ett stort hus, vet du, så de får vara mer ifred där."
"Snart är du mormor" sa jag.
"Säg inte sådär. Isolde vet allt om kondomer.
Jag drog mig bittert till minnes Prince Scarabees mössa och sa: "Hon samlade på dem, ja, när hon var tio år eller så. Jag lovar att alla redan är torra som fnöske. Vad ska ungen heta?"
"Sluta nu. Har du själv några kondomer förresten?"
"Vad då? Vad menar du?"
"Ursäkta, men jag tycker att du verkar så glad, så man undrar ju vad du har på gång."
"Och det första du tänker på är kondomer?"
"Förlåt då. Men rimligen är du ju lika fertil som..."
"Använd inte ordet fertil om mig" sa jag. "Det får mig att känna mig som en sugga, eller som kompostjord."