Många var dem, en gång i tiden i gamla svenska filmer. Krutkärringarna med en röst som inte tålde motsägelse. Dessa kvinnor var allt från portvakterskor, kokerskor, hembiträden och huskors.
Bland de mest kända av skådespelerskor som specialiserade sig på dessa roller var Dagmar Ebbesen och hennes många roller som barskt hembiträde och ingen glömmer väl Hjördis Pettersons bistra roll som Selma, maka till toffelhjälten Fridolf. Rut Holm, Bellan Roos, Helga Brofeldt och Brita Öberg var också perfekta krutkärringar på film.
Men ingen av de redan nämnda hade en lika skrämmande uppsyn och med en röststyrka som Julia Caesar (1885-1971). Ingen annan kvinnlig skådespelerska har medverkat i lika många filmer som Julia Caesar. Hela 135 filmroller. Rollerna var oftast små, men mycket minnesvärda. Hon var den där gamla krutkärringen som skrämde slag på filmens alla karlar. Och hon gjorde dessa många roller med stor komisk talang.
Jag har alltid varit svag för gamla svenska filmer och Julia Caesar är en av mina gamla favoriter. Hennes speciella utseende, röstresursen och karaktären som sådan kan pigga upp vilken gammal skräpfilm som helst.
Filmrollerna var som sagt oftast små, men på folklustspel och buskisteater var hon en stor och firad stjärna. Och 83 år gammal hamnade hon på svensktoppen med sin "Annie från Amörka" i några veckor. En mycket underhållande liten sång.
Biografier är något jag sällan läser men när jag av en slump fick veta att makarna Anna-Maria och Roger Blomgren skulle skriva en biografi om Julia Caesar så visste jag att jag måste läsa den.
Julia var född i en fattig familj på Östermalm, hamnade på uppfostringsanstalt för vanartiga flickor vid 13 innan hon gjorde sin scendebut. Hon turnerade i Sverige och Finland runt tiden kring första världskriget. Blev en gång anmäld för stöld. Och redan som 20-åring gjorde hon sin första roll som åldrande satkärring. En roll hon fick göra om många, många gånger.
Och hon gjorde den verkligen med bravur. Jag kan inte komma på någon svensk nu levande skådespelerska som skulle klara av att göra de roller som Julia gjorde och samtidigt också vara så förträffligt rolig.
Julias livskamrat var operettsångerskan, Frida Falk som hon levde tillsammans med i 23 år fram till Falks död 1948.
En underbar och fantastiskt välskriven biografi med härliga fotografier. Den här kan jag varmt rekommendera till alla er som tycker om gammal svensk film!
Toppbetyg!

Betyg 5