Efter tjugotvå års äktenskap vill Vigdis bryta sig loss. Men hon är obeslutsamheten persionifierad och kan inte rättfärdiga att lämna en bra man och pappa fast hennes kärlek är på uppehällningen.
Linn har alltid varit den vackra, den som männen vänder sig om efter. Men nu är hon mamma och i en relation,hennes attraktionskraft verkar vara borta. Och vem är hon då?
De två kvinnorna hållet på att tappa fotfästet men deras historier råkar flätas in i varandra, Hur ska de hitta tillbaka till sig själva?
Denna norska roman verkade lovande då den handlar om trohet och otrohet, moderskap och sexualitet. Men tyvärr blir det bara trist och förutsägbart och jag orkade faktiskt inte läsa ut den. Men en sak är bra, titeln eller snarare dess undermening. När en relation havererar beror det i grunden aldrig på ojämlikhet i hemarbetet, det är bara ett symptom på att något annat är fel.