Regn piskar marken och fyller den porösa gyttjan med små hål. Trädens grenar har trasslat in sig i varandra och hindrar både djur och människor från att passera. Under eftermiddagen har platsen varit full av folk. Nu håller kylan dem borta och den enda som gömmer sig i skogen är personen som alla letar efter, vars stela fingrar skymtar i det mörka vattnet.
Hösten är i antågande och träden längs Trosaån har färgats vackert gula. Äntligen har Vera Jansson hittat en köpare till sitt barndomshem, och köpeskillingen är tillräcklig för att hon ska kunna bli delägare i revisionsbolaget hon arbetar för. Det enda hon behöver göra är att signera kontraktet för att kunna lämna sitt förflutna bakom sig.
Men så försvinner sonen till en av hennes vänner spårlöst, och Vera släpper allt för att hjälpa stadens invånare att leta. Omgående dras paralleller till Veras brors försvinnande för många år sedan, och mörkret hon gjort allt för att skingra sänker sig åter över husen vid ån.