En novellsamling av den populära franska författaren, mest känd för romanen Tillsammans är man mindre ensam. Jag gillar franska författare och franska filmer och ville börja med några noveller för att se om hon gav mersmak. Och det blir väl som ofta med noveller, några bra och andra mindre bra. De berättar om sorg ensamhet, längtan, sökande och vänskap, av olika slag och ibland funnit där man minst anar det. En djup insikt i det typiskt mänskliga, skildrat med värme och förståelse. Kärleken är ständigt närvarande men liksom i periferin och som läsare undrar man, ska de inte få till det nu? Men det känns som en lite för enkel lösning för Gavalda...

Bäst är Hövisk kärlek, om förortstjejen som möter den kulturella killen från innerstan, och Min hund ska dö, om sorg och att kanske hitta tillbaka till varann. Språket är flytande och modernt och novellerna sinsemellan olika. Jag tycker att hon är onödigt mångordig i vissa partier och viljan att variera gör att hon krånglar till det ibland, som i slutnovellen En kille. Men klart läsvärd.

Betyg 3