Stieg Trenters sista bok (som skrevs klart av hans hustru Ulla - i själva verket skrev hon väl 80% av boken eller nåt sånt, men grundstoryn hade Stieg skissat upp först kan man tänka).
Det här är en underhållande och lättläst bok, som dock saknar riktig nerv. Rombesök och middagar funkar bättre än själva kriminalintrigen som känns ansträngd. Vi hamnar i operavärlden, vilket får en att tro att man kommit in i en Maria Lang-bok istället. Värdig sorti, men ingen bok jag kanske skulle rekommendera för andra än Trenter-fans.

Betyg 2