Längst ute på long Island 1947. Rika New York-bor, en fattig fiskarbefolkning, ett mord. Uppskattade stämningen och inramningen. Plotten är väl inte genomgenialisk, och det är på amerikanskt maner ganska tydliga stereotyper. Men det är en rätt trevlig deckare, långt ovanför kiosknivå, andas lite bogart. Man känner lukten av tång och tjära samtidigt som det är så prydligt och förnämt i herrskapskretsarna. (Bara "gentlemen" på den golfbanan....). Riktigt inspirerande små romanser här och var och en rätt hygglig upplösning. Ett bra tempo genom hela boken. Mills kan sitt hantverk.
Kan klart rekommenderas.