Den 43-åriga Ulrica har ett välordnat liv och gör karriär i reklamvärlden, men känner sig ändå inte tillfreds med tillvaron. På krogen möter hon den tio år yngre Alex, en gängkriminell som försöker lämna det livet. Det uppstår en omedelbar erotisk attraktion, Ulrika tänder på den farlige Alex och han tänder på att ha lyckats erövra en "fin" kvinna. De åker till New York för en kärleksweekend, men där gör sig deras olika bakgrunder påminda. Med i sammanhanget finns deras respektive syskon. Ulrikas bror Rickard är en bohemisk gitarrist som sakta börjar inse att det inte längre funkar att leva som en rockrebell vid 40+. Alex´ syster Lina är en före detta pundare som går på behandling, stöttad av sin bror, men som kämpar med att se någon mening i en tillvaro utan droger. De två syskonparen rör sig i en destruktiv bana, kan de hjälpas åt att bryta den...?

Kajsa Grytt är musiker och mest känd som förgrundsfigur i punkbandet Tant Strul. Detta är hennes debutbok från 2014, varken thriller, kärleksroman, feelgood eller eländesporr. Då författaren själv är lite förälskad i Alex var jag rädd att det skulle bli en naiv hyllning till den tuffa killen som blir mjukis och lämnar brottets bana efter att ha mött kärleken. Men den fällan går hon inte i, hon petar hål på Alex´ patetiska undanflykter om att hans och Linas utanförskap beror på en eländig barndom och att brottslighet är samhällets fel. Alex hatar droger efter att ha sett hur Lina gått ner sig och vägrar använde sådana. Men kokain tar han gärna, väldigt mycket storstadstänk där... Alla fyra är gränslösa, var och en på sitt sätt, och som läsare känner jag mig främmande för dem. Men Grytt skriver om en värld hon känner väl till, det märks tydligt.

Något jag stör mig på men som andra säkert gillar är det ständiga namedroppandet. Man kan säkert rita en karta efter de platser, gator och krogar hon nämner i Stockholm. Och när de kommer till New York blir det samma visa, rena turistguiden. Kanske nybörjarens sätt att visa att hon vet vad hon talar om, been there, done that. Men för övrigt är det en nervig och rå berättelse, utan onödiga detaljer om karaktärernas personlighet. Det överlåter hon till läsaren att upptäcka, likaså att förhålla sig till deras agerande...

Betyg 3