Ross King: Michelangelo och påvens tak.
Michelangelo var sin tids störste bildhuggare. Då som nu, häpnade folk över de perfekta kroppar han formade ur marmorblocken. Själv var han liten och ful och hans näsa hade knäckts under ett slagsmål. dessutom hade han ett jävla humör. Kvinnor tyckte han så illa om, att han använde män som modeller även när han skulle avbilda kvinnor. Han var kort sagt ingen trevlig prick. Hans mecenat var påven Julius II, som förutom att bryta mot celibatet med en dotter och syfilis som resultat, även var en temperamentsfull krigare. Han var känd som "il papa terrible".
Alla den tidens stora konstnärer deltog i arbetena med påvens byggnader och kyrkor: Den sympatiske och skicklige målaren Rafael som kom att dö ung, det överskattade geniet Lionardo da Vinci och Michelangelo - bara för att nämna de namn som alla känner. Stolta och grälsjuka konstnärer som intrigerade mot varandra, en syfiltisk krigsgalen påve med en självdyrkan värdig en Stalin. Det var i den miljön genierna verkade. Så fick Michelangelo uppdraget att täcka Sixtina Kapellets innertak med bibliska målningar. Som skulptör var Michelangelo den ypperste, men som målare var han amatör. Att måla med oljefärg på duk är egentligen inte särskilt svårt, så länge man målar fett på torrt och inte tvärtom, kan tavlan hålla i evigheter. Felaktigheter kan man alltid torka bort eller måla över. Så tjusiga oljemålningar hade inte varit något problem. Men att måla på väggar och tak krävde att man målade på fuktig puts. Man kunde inte stryka på mer puts än man hann måla innan putsen torkat - sen gick det inte att korrigera målningen utan att riva bort putsen. da Vinci lyckades aldrig behärska tekniken (han fullbordade sällan något han påbörjat!).
Efter flera år lyckades Michelangelo och hans medarbetare till slut täcka taket med målningar. Ironiskt är det dom han blev känd för.
Jag har bara sett hans verk på bilder och även om hans takmålningar efter senaste renoveringen återfått sina ursprungliga illgröna och lila färger, kan det inte hjälpas:
Inget vidare slutresultat: Trist komposition och trist målat. Rafael var klart större som målare, tycker jag. Däremot efter hans död, stod hans verkliga mästerverk klart. Han var arkitekten bakom den nya, nuvarande påvekyrkans kupol: Peterskyrkan. Men att han var arktekten är det inte många som vet. Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. Hans glade rival blev 34 år gammal. Surkarten Michelangelo blev lyckades bli 89 år gammal, vilket på den tiden var en ofattbart hög ålder.
Ross Kings bok skildrar det brokiga galna Italien med sina sjukdomar, krig, och inte minst den sure skulptören som (nästan motvilligt) målade Sixtinska kapellets tak.
Precis som Kings andra bok, den om Brunelleschis kupol, läser man denna bok som om det var en god roman.
Ps. Enligt myten låg Michelangelo på rygg när han målade sina fresker. I själva verket hade han riggat upp en trappformad plattform under det delvis välvda taket, så kan kunde stå och måla.