Den lilla slöjfisken bor ensam i sin håla. Allt för sällan har hon varit uppe hos de andra fiskarna. Den lilla slöjfisken tror att de andra skrattar åt hennes långa slöjor. Så en dag dyker en svärdfisk upp. Han är bra på att göra konster. Han vill att de andra fiskarna ska applådera åt honom. Alla gör det - utom slöjfisken. En annan dag kommer där en vit slöjfisk. Han vill att den andra slöjfisken ska se sig om i världen. Men hon vill inte. Fast en natt så smyger hon sig faktiskt ut och kommer längre och längre ut i havet. Den här vackert illustrerade sagan handlar om hur viktigt det är att ha en vän. Och jag tycker att författaren lyckats ganska bra med detta.