Klubben av Matilda Gustavsson är en bok jag länge har velat läsa. Den handlar om hur Matilda arbetade för att kunna skriva det stora avslöjande reportaget om hur Jean-Claude Arnault genom sin och hustrun Katarina Frostenssons kulturlokal Forum kunde förgripa sig på kvinnor. En skakande läsning. Inte bara detta att Arnault begick dessa skändligheter, utan att ingen ville ingripa trots att tecknen fanns på att något inte stod rätt till.

Avslöjandena kom också att skaka Svenska Akademien. Akademien hade stöttat Forum i många år. När dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén på 1990-talet fick ett brev som berättade vad som försiggick valde han att inte göra någonting.

Ett gigantiskt problem för Svenska Akademien var att Katarina Frostensson var en av De Aderton. Genom att vara gift med henne kunde Arnault hota unga kvinnliga författare och konstnärer att han skulle se till att blockera dem från alla stipendier om de inte gjorde som han sade.

Det kom också att avslöjas att Arnault vid flera tillfällen kunnat berätta vem som skulle få nobelpriset i litteratur i förväg och även vem som skulle bli invald i akademien. Man behöver inte vara någon Sherlock Holmes för att räkna ut att det var hustrun, Katarina Frostensson, som läckt uppgifterna; ett flagrant brott mot akademiens regler.

Sedan skandalen briserat försökte ledamöter i Svenska Akademien att utesluta Frostensson, men det misslyckades då paret Arnault/Frostensson hade inflytelserika vänner bland ledamöterna. Inte minst den machiavelliske despoten Horace Engdahl, som istället lade all kraft på att försöka bli av med Sara Danius, som då var ständig sekreterare. Danius hade tillsatt en oberoende utredning kring allt som rörde Forum och brott mot jävsreglerna, vilket Engdahl till varje pris ville förhindra. Det slutade med att Sara Danius och flera andra ledamöter lämnade Svenska Akademien.

Något som gör mig nyfiken är avslöjandena om att löner betalades ut svart av Arnault, att konstnärers utställda verk kunde försvinna på ett märkligt vis och att konstnärer inte fick betalt för konst som hade sålts via Forums galleriverksamhet. Detta verkar ingen ha grävt djupare i. Någonstans måste de försvunna verken finnas. Antagligen fanns det ingen polisanmälan kring detta, annars hade kanske en husrannsakan hade gjorts hemma hos Jean-Claude Arnault och Katarina Frostensson.

Hovrätten dömde Jean-Claude Arnault till fängelse i två och ett halvt år. Forum är nedlagt.

Betyg 4

En reportagebok om den så kallade Kulturprofilens sexuella övergrepp och hans samröre med Svenska Akademien. Författaren fick Stora journalistpriset för sitt avslöjande och boken tar både upp de utsatta kvinnornas berättelser och en del av de händelser 2017-18 som skakade Akademien i sina grundvalar. Som läsare blir man bestört och beklämd över hur Jean-Claude Arnault offentligt kunde tillåtas och få fortsatta att behandla kvinnor som det berättas i boken. Alla såg hur han tafsade men tolererade det. Varför reagerade ingen? Ett exempel är superfeministen Ebba Witt-Brattström som träffade Arnault ett antal gånger i olika sammanhang då hon var gift med hans bästa vän Horace Engdahl. Hon borde skrikit i högan sky då hon annars är snabb att anklaga män för både det ena och andra. Än mer märklig är toleransen hos hans fru Katarina Frostenson som både accepterar och försvarar makens tafsande, våldtäkter och otroheter. Många har försökt göra henne till offer, att hon var nedtryckt och beroende av sin man. Men enligt boken är det tvärtom, hon är den starkare i relationen och urskuldar sig inte det minsta.

Kanske är det som en av de utnyttjade kvinnorna skrev "Som ung kvinna tilläts man träda in i de finaste rummen. Man skaffade sig viktiga kunskaper och kontakter, det blev en gåva som mer eller mindre omedvetet ansågs kompensera för tafsningarna, Jag tror det spelade in i varför människor inte reagerade när de såg hur unga kvinnor behandlades. Jag var själv delaktig i att upprätthålla systemet. Jag drog nytta av det. Jag kände att nu är det lika bra att använda sitt kapital medan man kan."

Troligen huvudet på spiken. Män reagerade inte (såvida det inte var deras fru/flickvän som utsattes) för de såg att kvinnorna själva inte reagerade. Och äldre kvinnor såg det inte som någon stor grej, "så var det alltid varit". Först när metoo kom gick tappen ur tunnan.
Nästan lika obegripligt är det hur delar av Svenska Akademien (inte bara män) försvarade Arnault och Frostenson så frenetiskt. Inte nog med de sexuella oegentligheterna, paret sysslade både med ekonomiskt bedrägeri mot Akademien och ren stöld av konstnärers verk som ställdes ut i Forum, parets lokal i centrala Stockholm. Dessutom läckte paret om vem som skulle få årets Nobelpris ett antal gånger.

En mycket intressant och skrämmande bok. Tydligen gäller särskilda regler för attraktiva och charmiga personer. Arnault fick både skäll och smäll men ändrade sig inte det minsta. Han bara skrattade och fortsatte. Inte konstigt att världen ser ut som den gör.

Betyg 4