Järnmärkt är Helén Wighs debutroman, och det var en bok som jag var riktigt nyfiken på. Att veta att det utspelar sig i Värmland på 1800-talet triggade mig verkligen.
Författaren har gjort en grundlig research när det gäller förhållanden i en värmländsk gruvby för 170 år sedan och det ska hon ha all heder av. Dock har förtjusningen i att få berätta om detta stundtals verkat menligt på berättelsen. Bitvis blir historien lite seg och det är först på slutet som det blir spännande.
Någon enstaka gång tror jag att Wigh har tagit miste på hur det var i Sverige på 1800-talet. Huvudpersonen gör korstecken flera gånger, och det verkar otroligt att någon skulle ha gjort det vid den här tiden. Korstecknet ansåg som katolskt och det var först 1873 som det blev tillåtet för svenska medborgare att konvertera till katolicismen och ända till 1951 var det förbjudet för katoliker att utbilda sig till och arbeta som lärare, sjuksköterskor och läkare.
Men det som jag tycker är det största problemet med romanen är att själva komplotten känns osannolik. Jag kan helt enkelt inte förmå mig att tro att något dylikt skulle kunna ha ägt rum. Åtminstone en av de ansvariga tycks helt sakna motiv för sitt handlande.
Läs gärna denna roman som en skildring av ett hårt klassamhälle där människor fick slita ihjäl sig för en usel avlöning. Som deckare är den dock svag.