Trettio dagars mörker av Jenny Lund Madsen fick Harald Morgensen-priset som årets bästa danska kriminalroman, så mina förväntningar var höga. Roligt att författaren valt att placera handlingen på Island, och den lilla byn Húsafjörður, som jag tror är en fiktiv ort.

Idén till handling är inte heller så dum. En författare måste skriva en deckare i rekordfart och samtidigt sker det mord i byn, som hon givetvis vill använda som grund för sin egen bok.

Dessutom är Hannah ganska roligt beskriven. Hon strular omkring i den lilla byn och försöker lösa mordet, vilket inte helt uppskattas av ortens enda polis. Men hon är faktiskt stundtals bättre på att finna ledtrådar än vad han är.

På slutet blir det spännande, när upplösningen närmar sig, men det är nu som jag blir besviken. Jag känner att det mynnar ut i en ganska långsökt förklaring till allt det som hade hänt. Visst, det var ett överraskande slut vilket är bra när det gäller kriminalromaner. Man ska inte kunna räkna ut vem eller vilka som är skyldiga. Men jag tyckte att det var lite knasigt, och det drar ner betyget. Kanske beror det på mina mycket höga förväntningar att jag blev lite besviken. Hade romanen inte varit hyllad och prisbelönad, så hade jag måhända tyckt bättre om den upplösning författaren presenterar.

Betyg 3