Jag har alltid varit svag för klassisk kiosklitteratur. Det är lättsam och underhållande läsning som väcker en hel del nostalgi hos mig och som verkligen inte kräver någon större koncentrationsförmåga.
Under decennierna har jag läst mängder av mysrysare som oftast är skrämmande förutsägbara. I nio fall av tio är det en ung vacker kvinna- aldrig någon gammal och ful- som beger sig ut till en stor skrämmande herrgård där fasor och mord väntar henne. Det slutar alltid lyckligt med att advokaten/brorsonen/polismannen förälskar sig i henne och slutet gott allting gott.
Mysrysarna var oftast skrivna av amerikanska eller brittiska författare. Enbart några få svenska författare har skrivit mysrysare såsom den här.
Katarinas fästman Göran dödas under ett FN-uppdrag. Förstörd söker hon stöd hos arbetskamraten Elsa som har en ung släkting som är medium och som visar sig kunna ha kontakt med Göran från den andra sidan. Mycket snart känner Katarina sig i iakttagen och tycker sig skönja Görans ansikte i mörkret utanför sitt fönster. Men hur kan det vara möjligt?
Det är en lättsam berättelse, oförutsägbar och lite mystisk. Långt ifrån den bästa mysrysare jag läst dock. Författarparet Elisabet och Per Reymers skrev ju främst sjukhusromaner- en genre jag aldrig varit särskilt svag för.
Boken finns att läsa som e-bok, utgiven av Saga Egmont för den som är nyfiken!
Slutbetyg, en 3:a!

Betyg 3