Menedarna handlar om justitiemordet på den svenske emigranten, vissångaren och fackföreningsmannen Joel Hägglund - Joe Hill. Eller det är åtminstone vad man kan tro om man lägger vikt vid att läsa bokens baksidestext. I själva verket kretsar ytterst lite av handlingen i ”menedarna” kring Joe Hills person eller själva rättegången mot denne. Berättelsen handlar istället om Hills kamrat Solomon Prudy; en kringresande lumphandlare som av en ren tillfällighet anländer till Salt Lake City strax efter det att Hill blivit häktad. Prudy engagerar sig omedelbart i sin kamrats belägenhet och försöker utröna de omständigheter som resulterat i Hills arrestering.

Det faktum att berättelsen behandlar en verklig händelse, och att man som läsare redan på förhand känner till att Hills öde, bidrar givetvis till att upplösningen känns förutsägbar och detta utgör ett problem såtillvida att slutet därmed brister i nerv och spänning. Nu är detta problem inte kännetecknande för just denna berättelse utan är istället påhängt alla verklighetsbaserade berättelser. Ett större och mer allvarligt problem med Ekmans skildring är istället att berättelsen ger upphov till långt fler frågor än vad den orkar besvara. Rättegångarna mot Hill berörs endast helt flyktigt och om personen Joe Hill får vi inte veta mer än att han hade ett grovhugget ansikte och en god sångröst. För den som händelsevis skulle vara intresserad av personen Joe Hill rekommendera jag läsning av annan litteratur än denna då ”menedarna” ger publiken mycket ringa upplysningar om Hills person och hur han tacklade sin situation. Läsningen ger inte heller några upplysningar om den centrala frågeställningen varför Hill konsekvent vägrade att redogöra för var han befann sig vid tiden för morden.

Menedarna erbjuder trots de många informativa bristerna en rätt enkel och trevlig läsning. Språket flyter på bra och det kändes verkligen som att jag med läsningen förflyttades till ett snöigt och gudfruktigt Salt Lake City. Ekman lyckas även med gestalta hur en martyr/legend skapas och hur myndigheternas agerande med detta kan bli kontraproduktivt. Det som annars utmärker denna berättelse är författarinnans ovanliga karaktärsbeskrivningar. Vad jag åsyftar att Ekman valt att beskriva de olika personernas karaktärsdrag och fysionomi först långt efter det att de introducerats i handlingen!

Avslutningsvis, bokens titel anspelar på de många personer som samstämmigt, och med polisens goda minne, modifierade sina vittnesmål i syfte att få Hill dömd. En stark trea.

Betyg 3