Tyvärr är inte den här boken alls i samma klass som de tre förestående deckare jag på kort tid läst av Vic Suneson. Den är på inga vis dålig. Den börjar mycket bra med gott om spänning. Vem är det som förföljer den unga änkan Else? Någon i hennes närhet eller håller hon själv på att förlora förståndet? Men jag tycker den tappar någonstans i mitten och blir väldigt rörig. Välskriven naturligtvis. Sedan tycker jag att det är alldeles för lite av O.P. Nilsson och Aron Andersson och alldeles för mycket med den nya polisen, Tomas Gruck och hans skägg.
Men överlag en ganska bra deckare ändå!
Slutbetyg, en 3:a!