"Det var inget stort bibliotek. Det bestod av åtta böcker, varav några var i mycket dåligt skick. Men de var böcker. På denna mörka plats var de en påminnelse om ljusare tider, godare tider, en tid då orden ljöd högre än kulsprutorna."
Fjortonåriga Dita fängslas ihop med sina föräldrar i Terezinghettot i Prag och förs till Auschwitz-Birkenau av nazisterna. I det helvetiska lägret blir hon tillfrågad om hon kan vara den hemliga bibliotekarien för åtta dyrbara böcker som smugglats förbi vakterna och se till att de hålls gömda för nazisterna. Hon går med på det. Men böcker är extremt farliga. De får människor att tänka. Och de kan inte vara farligare än i Block 31 i Auschwitz, där barnen samlas. Minsta överträdelse kan leda till avrättning. Även för de yngsta.
Utdrag ur boken:
Lichtenstern äger det enda armbandsuret i hela lägret, och när förmiddagen är slut klingar han i en klocka tillverkad av en extra tunn metallskål som vibrerar ljudligt och meddelar att lektionerna är slut. Det är dags för soppmålet. Trots ivern att få dämpa den ständiga hungern måste barnen först ställa upp sig på ett rakt led och tåga till latrinerna för att tvätta sig i de stora metallhoarna som fungerar som tvättställ.
Dita går bort till hörnet där professor Morgenstern sitter för att hämta boken av H. G. Wells som han använt för att berätta för sina elever om romerska rikets fall. Professorn påminner om en väderbiten jultomte, med det yviga vita håret, långa grå skägget och ögonbrynen som liknar vit taggtråd. Hans trådslitna kavaj har börjat gå upp i sömmarna vid axlarna och saknar knappar. Ändå bär han den med stolt hållning och majestätisk värdighet, och med sina gammaldags artiga manér, som är en smula överdrivna, tilltalar han även de minsta barnen med "herr" och "fröken".