I en isolerad fiskeby på norra Island, en ödslig trakt där ingen låser sina dörrar, upptäcks en ung kvinna halvnaken i snön, blödande och medvetslös. Samtidigt har en äldre, uppburen författare fallit till sin död. Ari Thór - nybliven polis på sin första postering, långt från flickvännen i Reykjavik - dras rakt in i hjärtat av det lilla samhället. Ett samhälle där det blir allt mer uppenbart att det inte går att lita på en enda människa. Där hemligheter och lögner har blivit ett sätt att leva.
Utdrag ur boken:
Ugla reste sig upp. Hon hade suttit på en gammal köksstol med slitet gult tyg på sitsen. Hon tvekade och såg sedan djupt in i ögonen på mannen som stod framför henne. Han hade tjockt, svart hår som inte tycktes ha börjat bli grått trots att han hade passerat fyrtio för två år sedan. Ugla tyckte alltid att det var något hemlighetsfullt med ansiktsuttrycket; ögonen kisade alltid en aning som om de samtidigt sa både "kom närmare" och "rör dig inte". Hon flyttade sig närmare honom, han grep tag i henne och gav henne en djup kyss.
Ulfur, uppsättningens regissören, klappade i händerna och ljudet ekade i salen.