Jag uppskattar det faktum att det finns författare som Karin Brunk Holmqvist som väl främst skriver böcker för att tilltala de 70+, det är hon väl nästan ensam om att göra nuförtiden. Mitt eget förhållande till hennes böcker är väldigt ojämn. Hon har skrivit ett flertal mycket charmiga romaner, såsom: Potensgivarna (1997), Villa Bonita (2006), Sirila gentlemen sökes (2007), Kaffe med musik (2011), Surt sa räven om rabarberna (2012) och Damen med bysten (2019).
Sedan har hon också skrivit ett flertal böcker som inte alls tilltalat mig. Och tyvärr hamnar även den här boken i den kategorin. Den är lättläst, välskriven och småcharmig på sina håll. Samtidigt är den tyvärr ganska så ointressant. Berättelsen som sådan är svag och griper inte tag i mig, inte heller karaktärerna intresserar mig särskilt mycket.
Efter dryga åtta kapitel lägger jag den här boken ifrån mig. Den kommer säkerligen tilltala många av hennes läsare, men personligen kan jag mycket hellre rekommendera någon av de andra böcker jag nämnt av henne ovan, än denna.
Slutbetyg, en 2:a!

Betyg 2