Fyra syskon semestrar i sin barndoms sommarstuga. Systrarna Harriet och Alice är singlar, åtminstone Alice, och barnlösa. De är varandras motpoler, Harriet är stram, allvarlig och ordentlig, storasyster som hon är. Alice är sorglös och social. Lillasyster Fran har sina två barn med sig men maken Jeff föredrar att turnera med sitt band istället. Mellanbror Roland kommer med sin nya fru som systrarna redan bestämt sig för att inte tycka om. De brukar ogilla hans nya fruar. Han har också med 16-åriga dottern Molly från ett tidigare äktenskap. Gruppen kompletteras (eller tvärtom) med Karim, son till en av Alices gamla kärlekar. Inbördes relationer ställs på sin spets, nuet och det förflutna glider in och påverkar. När sommaren är över har mycket förändrats.

Jag fick tips om Syskonen här i gruppen, det är en omtalad och uppskattad bok. Bra och välskriven, med stark psykologisk insikt i människors relationer. Karaktärerna och deras reaktioner känns trovärdiga och författaren har inget behov av att konstruera drama (utom ett halvhjärtat försök på slutet), det blir spännande nog ändå. Jag föredrar att läsa om relationer mellan man och kvinna inte mellan syskon och föräldrar-barn. Men det fungerar för mig ändå. Visserligen får vi följa parningsleken mellan Molly och Karim, men det är den del i boken som känns mest förutsägbar. Lyckligtvis räddar Molly det hela med en enda välvald mening när det hettar till.

Jag rekommenderar boken men tycker till skillnad från många andra att hennes senaste bok, Sent på dagen, är bättre. Men Syskonen passar också bra som cirkelbok, här finns mycket att diskutera.

Betyg 4