Majgull Axelsson har skrivit så många bra romaner: Den jag aldrig var (2004) och Is och vatten, vatten och is (2008) är vad jag kallar för förstklassiga romaner. Otroligt engagerande och gripande böcker som jag läst om ett flertal gånger och uppskattat lika mycket varje gång. Även: Aprilhäxan (1997) och Jag heter inte Miriam (2014) är också de väldigt bra och gripande romaner.
Jag har länge sett fram emot att få läsa hennes senaste roman och jag hade kanske lite för höga förväntningar på den.
Hon skriver aldrig dåligt, vilket är beundransvärt och jag känner direkt igen hennes författarstil. Men jag kan inte rå för det, jag tycker inte att "Inställd resa till Sabarmati" är en så särskild bra bok faktiskt.
Hade jag inte lyssnat på den som ljudbok med den alltid lika förträffliga Gunnel Fred som gör ett fantastiskt skickligt inläsararbete, utan istället läst den för hand- så är jag inte säker på att jag hade läst ut den.
Jag hade först svårt att komma in i själva handlingen, det lättade dock efter någon timme och första halvan av boken tyckte jag var ganska bra och engagerande trots allt. Sedan faller det någonstans i mitten för mig och jag upplevde att den blev alltmer krystad och ojämn i handlingen. Ett flertal karaktärer introduceras för att sedan klippas bort utan ett ordentligt slut. Vad tillförde Martin, Ursula och deras två döttrar egentligen till handlingen? Eller kommer det komma en fortsättning med dessa karaktärer?
Men det jag ändå har svårast för i den här boken är själva karaktärerna som känns osympatiska och endimensionella. Axelsson skriver oftast om vanliga människor med sår från det förflutna. Hennes karaktärer känns oftast som vanliga människor med såväl fördelar som nackdelar, men som jag enkelt har kunnat ta till mig. I den här boken uppskattar jag tyvärr inte en enda karaktär. Lykkes episoder från barndomen gav mig ingenting och Fatimas/Meeras rent av löjliga agerande gentemot den enda vuxna som verkligt tagit hand om henne- kändes omoget och jag blev ganska trött på hennes eviga grubblande.
Jag hoppas på en bättre roman nästa gång från Majgull Axelsson, skriva kan hon verkligen och som jag redan sagt, hon har skrivit fantastiskt bra litteratur. Men personligen kan jag inte rekommendera den här boken.
Slutbetyg, en 2:a!

Betyg 2