Lanthandeln är Karina Johanssons sjätte "mysdeckare". De tidigare är Bara en pärla, Utan egen vinning, Ett felsteg eller två, Resan tillbaka och Pengabrevet. Det är roligt när man märker att en författare har utvecklats, och jag tycker att det här är hennes bästa hittills. De tidigare har alla varit trevliga och mysiga, men den här var mot slutet en riktig bladvändare.
När jag läst halva boken har jag räknat ut vem mördaren är. Den känslan behåller jag under resten av läsningen, tills allt ställs på ända på slutet, då mördare och motiv blir uppenbarade. Då har jag ändå undvikit de uppenbara "red herrings" som finns i boken och tycker att jag är riktigt smart, men jag blir ändå lurad, och det är detta som gör att en deckare blir riktigt bra. Som läsare måste man få gissa vem som är den skyldige, men man ska ändå till slut bli överraskad.
Det här är en deckare som det är roligt att få rekommendera till den som tycker om kluriga deckare utan mer blod än vad historien kräver.