Dick Harrisons bok Stormakten växer fram är en bra översikt över tiden då Sverige var en stormakt.
Stormaktstiden intar en mycket speciell plats i den svenska historien. När Gustav II Adolf blev kung vid 17 års ålder 1611 hade han fått tre krig i arv efter sin fader Karl IX. Vid trontillträdet satte Gustav II Adolf upp som mål att behärska Östersjön.
Gustav II Adolf ansåg att ett lands inkomster skulle komma från tull och handel. Då var det viktigt att behärska så stora kustområden och så många hamnstäder som möjligt. Häråt syftade den svenska utrikespolitiken under hela 1600-talet.
Kalmarkriget mot Danmark avslutades 1613 med freden i småländska Knäred. Kriget mot Ryssland avslutades 1617 med freden i Stolbova. Efter ryska landavträdelser hade Sverige kontroll över hela finska viken. Sverige lyckades med stilleståndet i Altmarkt 1629 bryta Polens dominans över den södra Östersjökusten. Frankrike var med i förhandlingarna. Detta var en taktisk manöver för att få Sveriges stöd i den sönderslitande konflikt som skulle kallas trettioåriga kriget. Ett krig som bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes framförallt av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra sidan. Det mäktiga tysk romerska riket stod främst på den katolska sidan, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige. Sveriges nyvunna ställning som stormakt i norra Europa bekräftades vid den westfaliska freden 1648. Då var Sveriges territorium större än någonsin.