Caitlin och Patrick ska skiljas, trots två barn. Relationen har strulat länge och nu har Patrick fått jobb i Newcastle, i andra ändan av landet. Han vill att familjen flyttar dit men Caitlin vägrar att rycka upp barnen ur deras invanda miljö. Men 4-åriga Nancy tar illa vid sig av pappans försvinnande och reagerar genom att sluta prata. För att Patrick ska kunna träffa barnen utan orimligt resande kommer man överens om att de ska ses hemma hos Patricks syster Eva. Hon är nybliven änka och måttligt förtjust över att få sina rutiner störda, men vill inte säga nej. Allt går bättre än väntat, bortsett från att Nancy inte vill tala. Vad har hänt, vems är felet och vad ska man göra...?

En typisk feelgood med gulliga barn, kloka hundar och vuxna som vill väl men strular till det. Katastrofer, missförstånd och märkliga sammanträffanden sker men som sig bör ordnar allt upp sig till slut. Det finns något väldigt sympatiskt och nästan rebelliskt med böcker utan onda karaktärer och där ingen dör. En välbehövlig motvikt till all eländespor som väller över oss från alla håll. Även om gullighetsfaktorn är väl hög går det att skapa karaktärer som varken är genomgoda eller ofelbara utan lika småaktiga, osäkra egoistiska, hyggliga, snälla och beredda att ställa upp när det gäller, likadana som vi vanliga ofullkomliga människor.

En kul grej är en riktig tavla av korrekturläsaren. Patrick fick ju nytt jobb i Newcastle och flyttade, det påpekas flera gånger. Men i slutet av boken är det plötsligt Manchester han flyttat till, haha...

Betyg 3