Det enda som fattas i Elaines och Ians liv är ett barn. De åkte långt för att förverkliga sin dröm.
Detta är en historia om adoptivföräldrarnas förväntan. En lycka som byts till förtvivlan och grusade förhoppningar. Men som också andas hopp om en förändring.
Barnet som adopteras har en reaktiv anknytningsstörning. En diagnos som drabbar barn som utsatts för grov försummelse eller övergrepp. Ett barn som är oförmögen att knyta an, visa tillgivenhet och känna empati och tillit.

En stark berättelse. Intressant. Dock stör jag mig något på Cathy Glass förträfflighet. Hon har överseende med andras fel och britser ang barnet. Själv gör hon inga misstag överhuvudtaget.

Betyg 4