Den enda utvägen är Annika Bengtssons tionde roman. Jag har läst alla böcker av henne samt några noveller och kan som jag tidigare sagt, säga att hon är en mycket intressant författare som jag innerligt önskar att fler skulle få upp ögonen för. De absolut bästa böckerna jag läst av henne och som har fått högsta betyg av mig, är: Glömskelunden (2009), Snökupan (2011) och Kvinnor, vin och vänner (2016). Även de andra böckerna hon har skrivit har varit engagerande, trovärdiga och välskrivna psykologiska romaner. Den enda utvägen är välskriven och engagerande, jag gillar karaktärerna och språket är som vanligt lysande. Tyvärr måste jag ändå säga att det här är den boken som jag tycker minst om av alla hennes verk. Det kan vara det att den pendlar väldigt mycket mellan roman och thriller och tappar lite intresse för mig undertiden. Som thriller skulle jag önska lite mer spänning. Den är på inga vis dålig utan absolut läsvärd, men personligen har jag tyckt bättre om hennes tidigare böcker. Varav de jag tidigare nämnt funderar jag på att åter läsa om snarast möjligt.
Jag kan varmt rekommendera er som läser denna recension att ta er en titt på Annikas böcker.
Jag lyssnade på den här boken som ljudbok och uppläsaren var helt okej även om hon ibland hade lite konstigt uttal.
Slutbetyg, en stark 3:a!