Allt för att vinna

Jag hade tur som fick ha min ponny Barney i familjen Burgess flotta stall, trots att han inte passade in bland de andra hästarna. Många tyckte att han var fullkomligt hopplös, och om vi inte skötte oss riskerade vi att bli utslängda.
Burgesstallet var känt som det bästa i trakten och erbjöd både inackordering och full skötsel av hästarna. Den som hade pengar och talang kunde också köpa sig några timmars träning av den framgångsrike tävlingsryttaren Ash. Men jag hade inga pengar, och ingen trodde att Barney kunde bli en riktig tävlingshäst- utom jag själv...

Utdrag ur boken:
- Ta det lugnt, pojken, manade jag igen eftersom han skuttade fram helt okoncentrerat.
Jag red fram i en vid båge så att vi skulle komma in rakt framifrån och ha tid att samla oss.
- Gör det inte! hojtade Zoe och viftade vilt åt mig där hon och Lace galopperade på andra sidan hindret.
- Kom igen nu!
Barneys man blåste mig i ansiktet där jag satt framåtlutad i sadeln och kände hur steglängden ökade. Det var fantastiskt, som att rida an det svåraste hindret i Grand National.
Nu så... Barney ffällde fram ena örat och gjorde avsprånget två steg för tidigt. Han flög över däcken som om de knappt var där och ett ögonblick senare var vi på marken igen. Barney tog bettet och drog mig framåt.
Det var då allt gick snett - jag lyckades inte återvinna balansen tillräckligt snabbt.
- Alex! skrek Zoe
Barney ökade farten och störtade vidare med sänkt huvud. Jag hade helt tappat kontrollen och slet i tyglarna utan att han reagerade. Han verkade inte ens medveten om jag var där utan var som förbytt...

Medelbetyg: 4 (1 röster)