Pocketbok ur serien Den bästa romanen, nr 28, har gått som följetong i Svensk Damtidning 1971-1972.
Det här är den tredje boken jag läser av Marianne Wester och först tyckte jag inte så särskilt bra om den, mycket eftersom jag inte riktigt fick något grepp om bokens huvudkaraktär, Mari. Men efter ungefär fyrtio sidor så vände det för mig och jag kunde inte lägga boken ifrån mig. Lättläst, välskrivet, spännande och engagerande. Jag läser mer än gärna fler böcker av Marianne Wester!
Slutbetyg, en 4:a!

Betyg 4