I "En annan skola" har det gjorts ett försök att (istället för att bara fråga ut eleverna med enkäter och interjuver) genom bilder utforska hur dagens ungdomar ser på sina skolor och sin utbildning. Många gånger lyckas man fånga känslor, ironi, humor bättre på bild. En bild kan dessutom symbolisera så mycket annat, även om skaparen inte i första hand var ute efter att framhäva just den detaljen. Boken är uppdelad i åtta olika avsnitt som är skrivna av olika författare inriktade på olika perspektiv, såsom genus, skoltid och så vidare.

Det är alltid mindre lätt att ge recension av en bok som ingår i kurslitteraturen. Till formatet var också denna bok läskigt lik alla de där geografi/historia/samhällskunskap/religions böckerna som vi hade under högstadiet och gymnasiet (fyrkantiga böcker....). Det tog ett tag för mig att uppbåda tillräckligt med självdisciplin för att orka öppna boken. När jag väl gjort det insåg jag att jag fått en riktigt bra bok i händerna. Det är mycket intressant att se vad eleverna väljer att betona i skolatmosfären, tex klockor, böcker, murar osv. Det är också intressant att se hur författarna/forskarna tolkar bilderna. Några gånger kändes tolkningen riktigt pretantiös! Det finns till exempel en oerhört vacker bild som en 18 årig elev skapat. Det är ett skolblock som är helt otroligt noggrant tecknat (nästan omöjlig att skilja från ett vanligt) där hon skrivit matteuppgifter, men också klottrat i kanten. Klottret har sedan författaren tolkat väldigt väldigt utstuderat. Hon känner exempelvis inte igen elevens teckning av Pirayan i "Ernie", utan tolkar fiskens tänder som en krona, språkbandet under med namnet "Ernes.." som namnet på en "viktig persons namn som börjar på E" osv. Det är uppenbart att tolkaren av denna bild tar för givet att det hon ser är som det är. I fallet med den tecknade pirayan från serietidningen Ernie blir detta ganska pinsamt. Det leder mig till att angripa det som jag upplevde var bokens största fel; nämligen att författarna inte har diskuterat tolkningarna med bildskaparna själva. Vid ett eller flera tillfällen diskuteras dock "riktiga" konstnärers bilder (Strindbergs "Inferno för att nämna någon) och då har de tillfogat vad konstnärerna själva haft för syfte med sina bilder. Detta stör mig ganska mycket, speciellt när det är uppenbart att författaren inte förstår bilderna de ser på och försöker göra dem till något annat än vad de är. Genus diskussionen är intressant, men som vanligt när det kommer till genusforskning upplever jag att den snarare upprätthåller våra fördomar än strävar efter en mer jämlik syn. I stora delar av materialet som togs upp betonar eleverna hur skolan känns som ett enormt fängelse där varje steg leder mot ett avlägset mål - som snart leder mot ett ännu avlägsnare mål. För mig, som idag fortfarande upplever samma känsla, känns det aktuellt att diskutera om skolan verkligen är uppbyggd på rätt sätt. Kanske borde skolan ha karaktär av mer "här och nu" känsla, inte bara ett hopplöst strävande framåt. Som vuxen upplever jag att samhället försöker få mig att sakta ner - först nu! Alla de här "finn dig själv, bli lycklig, fånga dagen" AHA upplevelserna kommer enligt min mening, alldeles för sent. Kanske borde det vara möjligt för också elever att ta ett friår och få styra sitt liv tidigare.

Jag kan säga att denna bok fick mig att fundera mycket över hur vår begivenhet inför tidens flöde begränsar oss enormt som människor. Rent allmänt tycker jag att bokens innehåll var mycket intressant. Det gav ett annorlunda perspektiv på skolan och kändes också mer "äkta" än de forskningsrapporter och grejer som vid dagligen får höra om i media och tidningar. För barn som har svårt att uttrycka sig i skrift och tal ger bildformulering helt andra möjligheter. Det är också en möjlighet för oss vuxna att komma till tals. Boken är angelägen för alla att läsa, inte bara lärarstudenter.

Betyg 4